19mars var det inryck och redan andra dagen var jag nära på att bryta ihop och åka hem igen. Men med orden "Ge oss fem dagar, sen kan ni göra vad fan ni vill!" från 1a sergeanten Johansson så bet jag ihop och nu, tre månader senare, så är jag och 66andra rekryter godkända på GMUn.

 

Dessa tre månader har varit de tuffaste, mest lärorika och framförallt de bästa månaderna i mitt liv. Det fanns de gånger då man satt där på sin packning i 20 minusgrader och frös röven av sig som man tänkte vad fan gör jag här! Men efter att ha badat isvak, gjort armhävningar barhänt i snön, blivit väckta fem på morgonen för att dra ut o springa, haft ont på ställen man aldrig tordde man kunde ha ont på, haft en hel förmiddag med att lära sig strypa, sovit under en gran och haft ovisheten att aldrig veta vad som kommer hända här näst samt mycket mycket mer.... så är jag så jävla stolt att jag aldrig gav upp!